Or och miss Qian.
De hamnar definitivt på veckans innelista.
Dessa två personer har imponerat mest på mig sedan jag kom till Shanghai.
Or är en judisk tjej från Israel. Dock härstammar släkten från nånstans i Europa och hon ser ju väldigt brittisk ut.
På något sätt tycker jag att vi är väldigt olika. Den här tjejen är så oglamourös och så icke utseendesfixerad. Hon är nog en sån som totalt skiter i vad Paris Hilton hade på sig igår och vilken handväska som är IT just nu. Hon är sig själv utan att bry sig om att "passa in". Rätt olik mig på väldigt många sätt. Hon har bott i HongKong i 8 år och kan därför hyfsat bra kinesiska. Hennes föräldrar äger ett företag i HongKong och har ett hus mitt i Central (Chong Wan=mitt i smeten) men Or själv är så o-snobbig och så jordnära. Jag är imponerad.
Väldigt pojkflickig och riktigt intressant. Varför vet jag inte. Kanske för att vi har rätt matchande värderingar. Hon är lite som du, Mariam. Ni två är väldigt lika. Jag ycker ju om dig, så jag tycker om henne med (:
Den andra personen som förtjänar credd är min intermediate speaking-lärare. Miss Qian.
Till skillnad från andra lärare som låtsas inte se när elever springer ut och in och svarar på mobilen samt droppar in 10 min, 20 min, en och en halvtimme försent, så blänger miss Qian på den senkomne och ryter "Vad heter du? Varför är du sen?" I början blev jag lite skraj, då jag var en av de som kom försent (fick inte tag på nån taxi). Men sen började jag gilla den läraren.
Istället för att koncentrera för mycket på hur ord och sånt uttalas så satsar hon mer på helheten. Hon tvingar inte oss att upprepa ord efter henne 5 gånger så som man gör i lågstadiet. Istället trycker hon upp intressanta och genomtänkta artiklar ur kinesiska financial times och aktuella dagstidningar. På det sättet lär vi oss mycket kinesiska samtidigt som vi håller oss uppdaterade.
Sen så skämtar hon så mycket om de olika länderna eleverna kommer ifrån. Rätt stereotypiska uttalanden (Brukar inte ni japaner vara bra på att hålla tiden? Varför är du sen?) men jag gillar det.
Hon är även en av de få som faktiskt vet var Sverige ligger och hur det fungerar där. Utan att missta mig som schweizare 3 gånger innan hon fattar att det även finns ett land som heter rùi dian och som inte är samma som rùi shi (Schweiz).
Anyway. Jag är skälv lite förvånad över vilka människor jag mest finner mig själv i.
Dessa två personer har imponerat mest på mig sedan jag kom till Shanghai.
Or är en judisk tjej från Israel. Dock härstammar släkten från nånstans i Europa och hon ser ju väldigt brittisk ut.
På något sätt tycker jag att vi är väldigt olika. Den här tjejen är så oglamourös och så icke utseendesfixerad. Hon är nog en sån som totalt skiter i vad Paris Hilton hade på sig igår och vilken handväska som är IT just nu. Hon är sig själv utan att bry sig om att "passa in". Rätt olik mig på väldigt många sätt. Hon har bott i HongKong i 8 år och kan därför hyfsat bra kinesiska. Hennes föräldrar äger ett företag i HongKong och har ett hus mitt i Central (Chong Wan=mitt i smeten) men Or själv är så o-snobbig och så jordnära. Jag är imponerad.
Väldigt pojkflickig och riktigt intressant. Varför vet jag inte. Kanske för att vi har rätt matchande värderingar. Hon är lite som du, Mariam. Ni två är väldigt lika. Jag ycker ju om dig, så jag tycker om henne med (:
Den andra personen som förtjänar credd är min intermediate speaking-lärare. Miss Qian.
Till skillnad från andra lärare som låtsas inte se när elever springer ut och in och svarar på mobilen samt droppar in 10 min, 20 min, en och en halvtimme försent, så blänger miss Qian på den senkomne och ryter "Vad heter du? Varför är du sen?" I början blev jag lite skraj, då jag var en av de som kom försent (fick inte tag på nån taxi). Men sen började jag gilla den läraren.
Istället för att koncentrera för mycket på hur ord och sånt uttalas så satsar hon mer på helheten. Hon tvingar inte oss att upprepa ord efter henne 5 gånger så som man gör i lågstadiet. Istället trycker hon upp intressanta och genomtänkta artiklar ur kinesiska financial times och aktuella dagstidningar. På det sättet lär vi oss mycket kinesiska samtidigt som vi håller oss uppdaterade.
Sen så skämtar hon så mycket om de olika länderna eleverna kommer ifrån. Rätt stereotypiska uttalanden (Brukar inte ni japaner vara bra på att hålla tiden? Varför är du sen?) men jag gillar det.
Hon är även en av de få som faktiskt vet var Sverige ligger och hur det fungerar där. Utan att missta mig som schweizare 3 gånger innan hon fattar att det även finns ett land som heter rùi dian och som inte är samma som rùi shi (Schweiz).
Anyway. Jag är skälv lite förvånad över vilka människor jag mest finner mig själv i.
Caught a cold.
Nu är jag också sjuk. Josefin blev sjuk pga. airconditionen vi har på övervåningen. Iom att vi sover i samma säng delar vi på ett täcke. Med andra ord är täcket min egendom då jag har en tendens att rulla in mig i täcket. Så Josefin blir täckeslös -> Förkyld.
Fast jag överger aldrig en vän. Inte ens när hon är förkyld. Så vi fortsatte att sova ihop.
"Kan du vända dig åt andra hållet?" frågade jag.
"Varför då? Det är bara lite hosta, det smittar inte!" fick jag till svars.
Imorse vaknade jag, yr, snorig och hostig. Huvudet kändes som en vattenfylld svamp. Jag mådde inte bra.
Gick till apoteket och tog första bästa medicin (Använder de recept i det här landet?). Fyra piller per gång. Tre gånger per dag. Vilket enligt teorin bör betyda 12 piller per dag. En pillerkarta per dag. Så under lektionen sitter jag och poppar piller. Alla andra verkar också förkylda så jag delar av mig av min drog.
Vi är nu en förkyld kvartett. Vi tjejer.
Fast jag överger aldrig en vän. Inte ens när hon är förkyld. Så vi fortsatte att sova ihop.
"Kan du vända dig åt andra hållet?" frågade jag.
"Varför då? Det är bara lite hosta, det smittar inte!" fick jag till svars.
Imorse vaknade jag, yr, snorig och hostig. Huvudet kändes som en vattenfylld svamp. Jag mådde inte bra.
Gick till apoteket och tog första bästa medicin (Använder de recept i det här landet?). Fyra piller per gång. Tre gånger per dag. Vilket enligt teorin bör betyda 12 piller per dag. En pillerkarta per dag. Så under lektionen sitter jag och poppar piller. Alla andra verkar också förkylda så jag delar av mig av min drog.
Vi är nu en förkyld kvartett. Vi tjejer.
Ett mirakel har uppenbarat sig.
Sitter i lägenheten och vr just på väg att stänga av Macbooken som Josefin så duktigt "missat" att stänga av. Jag råkade komma åt airport. Just då hände det.
Jag hittade en öppen, osäkrad port som jag aldrig sett tidigare.
Vad kallar vi det?
Jo. Ett mirakel. tt fucking jävla mirakel.
Jag skrek. Glädjevrålade.
Nu snyltar jag på någon ovetandes bredband.
Senare ska vi till Carrefour och storhandla. Det är något vi ser fram emot. Att storhandla. För vi har fått lön. 35tusen för min del. Life's good.
Förresten. Jag vet inte hur folk här överlever. Men var fan är all mat?
Här finns inget gott att äta. Därför drar vi ner till Hongkong nästa vecka. Just for the food.
Jag älskar er. Det vet ni.
Jag hittade en öppen, osäkrad port som jag aldrig sett tidigare.
Vad kallar vi det?
Jo. Ett mirakel. tt fucking jävla mirakel.
Jag skrek. Glädjevrålade.
Nu snyltar jag på någon ovetandes bredband.
Senare ska vi till Carrefour och storhandla. Det är något vi ser fram emot. Att storhandla. För vi har fått lön. 35tusen för min del. Life's good.
Förresten. Jag vet inte hur folk här överlever. Men var fan är all mat?
Här finns inget gott att äta. Därför drar vi ner till Hongkong nästa vecka. Just for the food.
Jag älskar er. Det vet ni.
Ett mirakel har uppenbarat sig.
Sitter i lägenheten och vr just på väg att stänga av Macbooken som Josefin så duktigt "missat" att stänga av. Jag råkade komma åt airport. Just då hände det.
Jag hittade en öppen, osäkrad port som jag aldrig sett tidigare.
Vad kallar vi det?
Jo. Ett mirakel. tt fucking jävla mirakel.
Jag skrek. Skrek
Jag hittade en öppen, osäkrad port som jag aldrig sett tidigare.
Vad kallar vi det?
Jo. Ett mirakel. tt fucking jävla mirakel.
Jag skrek. Skrek
Sponging.
Svampade igår. Och då menar jag svampade. Vi var på Bonbon. Open bar och hela kittet. Folk var mer eller mindre medvetslösa. YiQin fick bära Josefin hem. Vi alla slaggade där för Josefin hade nycklarna.
Det här börjar bli lite av en tradition. Att bära Josefin. Att höra Josefins kväljningar och kräk-ljud inne från toan. Att se henne bli frustrerad över att inte kunna ringa fyllesamtal hem till Sverige eftersom hon använder kinesiskt kort.
Jag gillar traditioner. Och de upprepas varje gång vi låter alkohol joina sällskapet.
Under våra snart två veckor i Shanghai har vi träffat på random människor vid de mest random tillfällena. Alex i kina plus co., Fredrik, britterna.. Människor vi aldrig lär glömma antar jag.
Skola imorn. Jag är taggad!
Det här börjar bli lite av en tradition. Att bära Josefin. Att höra Josefins kväljningar och kräk-ljud inne från toan. Att se henne bli frustrerad över att inte kunna ringa fyllesamtal hem till Sverige eftersom hon använder kinesiskt kort.
Jag gillar traditioner. Och de upprepas varje gång vi låter alkohol joina sällskapet.
Under våra snart två veckor i Shanghai har vi träffat på random människor vid de mest random tillfällena. Alex i kina plus co., Fredrik, britterna.. Människor vi aldrig lär glömma antar jag.
Skola imorn. Jag är taggad!
Ännu ett: Ville bara säga att jag lever.
Vi har nu flyttat in i vår lägenhet. Blev inte riktigt som vi tänkt oss (eller: som jag förväntat mig) men vi har ju tak över huvudet.
Två våningar på ynka 42kvadrat sammalagt. Förstår inte alls varför det är fördelat på två våningar. En säng vi delar på, två balkonger yada yada.
Det skulle varit så mycket enklare att flytta in på Arcadia. 28e våningen. Eget fint badrum med schyssta klinkers, housekeeping varje dag, medlesmskap som innebär inomhus/utomhuspool, tennisbanor, gym, yogaklasser bla bla. Allt inkl. internet inkluderat för endast 2k per månad per person. Alltså Bum!
Enda nackdelen var att vi var tvugna att dela med en annan tjej.
Jag är lite bitter. Förlåt Josefin. Men jag tycker att det är lite synd ju..
Vi har fortfarande ingen internet i huset. Beror på en del grejer jag inte orkar gå in på. Men vi lär ha det till nästa vecka.
Har varit så himla stressad den senaste veckan. Alla möten med mäklare, alla sena nätter på diverse klubbar och allt slarv med mat resulterade i magont som hållit i sig tills nu.
Shanghai har stundtals varit super men andra stunden varit blä.
Nu har jag även trasslat till en del relationer så jag befinner mig i dödläge.
Men ivf. Jag lever ju.
Två våningar på ynka 42kvadrat sammalagt. Förstår inte alls varför det är fördelat på två våningar. En säng vi delar på, två balkonger yada yada.
Det skulle varit så mycket enklare att flytta in på Arcadia. 28e våningen. Eget fint badrum med schyssta klinkers, housekeeping varje dag, medlesmskap som innebär inomhus/utomhuspool, tennisbanor, gym, yogaklasser bla bla. Allt inkl. internet inkluderat för endast 2k per månad per person. Alltså Bum!
Enda nackdelen var att vi var tvugna att dela med en annan tjej.
Jag är lite bitter. Förlåt Josefin. Men jag tycker att det är lite synd ju..
Vi har fortfarande ingen internet i huset. Beror på en del grejer jag inte orkar gå in på. Men vi lär ha det till nästa vecka.
Har varit så himla stressad den senaste veckan. Alla möten med mäklare, alla sena nätter på diverse klubbar och allt slarv med mat resulterade i magont som hållit i sig tills nu.
Shanghai har stundtals varit super men andra stunden varit blä.
Nu har jag även trasslat till en del relationer så jag befinner mig i dödläge.
Men ivf. Jag lever ju.
.
Ville bara säga att jag lever.
Livet i Shanghai är som en jävla Berg-och-dalbana. Ena stunden suget det. Andra stunden rockar det fett.
Imorrn träffar vi mäklaren 7.30. Wish us luck.
Livet i Shanghai är som en jävla Berg-och-dalbana. Ena stunden suget det. Andra stunden rockar det fett.
Imorrn träffar vi mäklaren 7.30. Wish us luck.
Lan Kwai Fang yesterday night...
Met a lot of foreigners aka. Gwai Lo's yesterday. Wasn't in mood to chase so I let them come to me. Josefine met a pilot from Cathay Pacific. He bought us 2 drinks each and got really mad when he didn't get any "credit" for that. Stupid.
I talked to random guys.
"Where are you from?"
"I'm from Switzerland, what about you?"
"I'm from Sweden?"
"Oh cool! Are you from Switzerland too?"
"No, I'm from Sweden, not from fucking Switzerland!"
Drinks weren't cheap. Around 80sek so I'm glad somebody paid for them.
And Bjorn. I wen't to HK brew House. Didn't see any female bartenders there, only phillipine guys. They were nice but I couldn't get any Lan Kwai Fang-sign. How did you do?
By the way. I still wonder wether my cousin's friends are completely lame or just bad at English.
Pest eller kolera. Men de var roliga. Skrattade tills jag fick kramp i ansiktsmusklerna.
I talked to random guys.
"Where are you from?"
"I'm from Switzerland, what about you?"
"I'm from Sweden?"
"Oh cool! Are you from Switzerland too?"
"No, I'm from Sweden, not from fucking Switzerland!"
Drinks weren't cheap. Around 80sek so I'm glad somebody paid for them.
And Bjorn. I wen't to HK brew House. Didn't see any female bartenders there, only phillipine guys. They were nice but I couldn't get any Lan Kwai Fang-sign. How did you do?
By the way. I still wonder wether my cousin's friends are completely lame or just bad at English.
Pest eller kolera. Men de var roliga. Skrattade tills jag fick kramp i ansiktsmusklerna.
Ett litet ord till er alla.
Jag lever.
Jag gör nog mycket mer än så egentligen.
Shoppar äckligt oförskämt mycket för inga pengar alls.
Idag slutade jag shoppa runt midnatt. Köpt mycket. Måste ladda upp bilder så ni får dregla lite..
Jag gör nog mycket mer än så egentligen.
Shoppar äckligt oförskämt mycket för inga pengar alls.
Idag slutade jag shoppa runt midnatt. Köpt mycket. Måste ladda upp bilder så ni får dregla lite..
Imorgon lyfter jag. Och plötsligt saknar allt betydelse.
Du var den sista personen jag ringde innan vi lyfte.
Under de senaste dagarna har mer och mer skit grävts upp. Du är inte alls den jag trodde att du var. Jag har insett att allt var baserat på lögner. Jag tror aldrig att någon människa har ljugit så mycket för mig. Ever. Jag visste inte ens att en person var kapabel att ljuga så hårt. Jag visste inte heller att en person kunde vara så självisk och obetänksam.
You might wonder why I called you a cunt. Men du måste själv förstå vad du själv gjort. Inte nog med att du sårade mig till max då jag minst anade. Du valde även att ljuga in i det sista. Jag tvivlar på att du någonsin varit ärlig mot mig. Du har ärligt talat aldrig respekterat mig och mina känslor. Du är en egoistisk jävel.
M, jag hatar inte dig för att du tog min "kille" som egentligen inte alls var något att ha. Mitt hat baseras på den falskhet du visade efter vårt uppbrott.
Allt "jag tycker så synd om dig. Killar är skit och jag står helt på din sida". All girlpower. Seriöst. Du är giftig, manipulativ och riktigt jävla vidrig.
Men. Vilken tur att ni förtjänar varandra.
Varma hälsningar från hongkong.
Under de senaste dagarna har mer och mer skit grävts upp. Du är inte alls den jag trodde att du var. Jag har insett att allt var baserat på lögner. Jag tror aldrig att någon människa har ljugit så mycket för mig. Ever. Jag visste inte ens att en person var kapabel att ljuga så hårt. Jag visste inte heller att en person kunde vara så självisk och obetänksam.
You might wonder why I called you a cunt. Men du måste själv förstå vad du själv gjort. Inte nog med att du sårade mig till max då jag minst anade. Du valde även att ljuga in i det sista. Jag tvivlar på att du någonsin varit ärlig mot mig. Du har ärligt talat aldrig respekterat mig och mina känslor. Du är en egoistisk jävel.
M, jag hatar inte dig för att du tog min "kille" som egentligen inte alls var något att ha. Mitt hat baseras på den falskhet du visade efter vårt uppbrott.
Allt "jag tycker så synd om dig. Killar är skit och jag står helt på din sida". All girlpower. Seriöst. Du är giftig, manipulativ och riktigt jävla vidrig.
Men. Vilken tur att ni förtjänar varandra.
Varma hälsningar från hongkong.
The avskedsfest.
Avskedsfesten som jag och Josefin kämpat så mycket med är äntligen över.
Runt 35 partyglada gäster var hemma hos mig och förgyllde vår dag.
Kan tillägga att sushin var i toppklass igår. Tyvärr hann inte jag få ner så många bitar mellan svängarna. Robin blev bara glad över det.
På tal om Robin. Under hela kvällen tjatade han om gurkstavar, morotsstavar, nektariner, bananer och annat äckligt nyttigt. Socialt missanpassad :P
De sista gästerna lämnade huset runt 5 på morgonen. Det jobbigaste var nog att ta avsked. Josefin grät. Karin var på god väg. Alla var så sorgsna. Jag var nog den enda som var lika kall som vanligt. Är jag känslokall av naturen eller har jag bara inte insett att jag inte kommer att träffa alla på minst 1½ år?
Karin lämnade huset runt 4. Runt 6.30 skulle hon sitta på tåget ner till Malmö. Där hennes nya liv börjar. Karin lovade att hon må ha fötts som skåning, men att hon banne mig ska dö som 08a. Strongt Karin. Strongt.
Idag ringde jag henne. Hon började gråta i telefon och berättade hur mycket hon saknade oss och hur jobbigt det kommer att vara. Karin har vaknat och insett att vi faktiskt kommer att ha ett enormt geografiskt och tidsmässigt avstånd mellan oss. Jag har inte vaknat än. Men kommer antagligen göra det på tisdag när jag drar mina tillhörigheter ombord på planet.
Under det närmaste året kommer jag och Josefin att dela allt. Mat, kunskap, tankar, känslor, killar (eller inte). Jag önskar mest av allt att Karin kunde vara med. Två personer bildar ingen trio. Jag kommer att känna mig så maktlös och frustrerad alla de gånger jag inser att jag inte kan nå alla lika lätt längre. Flera hav skiljer oss åt.
Tillbaka till ämnet. Enligt mig var det en bra fest. Vi tackar för Robins DJ-insats. Fastän du blev totaldissad av Mariam i slutet.
I love you all.
Runt 35 partyglada gäster var hemma hos mig och förgyllde vår dag.
Kan tillägga att sushin var i toppklass igår. Tyvärr hann inte jag få ner så många bitar mellan svängarna. Robin blev bara glad över det.
På tal om Robin. Under hela kvällen tjatade han om gurkstavar, morotsstavar, nektariner, bananer och annat äckligt nyttigt. Socialt missanpassad :P
De sista gästerna lämnade huset runt 5 på morgonen. Det jobbigaste var nog att ta avsked. Josefin grät. Karin var på god väg. Alla var så sorgsna. Jag var nog den enda som var lika kall som vanligt. Är jag känslokall av naturen eller har jag bara inte insett att jag inte kommer att träffa alla på minst 1½ år?
Karin lämnade huset runt 4. Runt 6.30 skulle hon sitta på tåget ner till Malmö. Där hennes nya liv börjar. Karin lovade att hon må ha fötts som skåning, men att hon banne mig ska dö som 08a. Strongt Karin. Strongt.
Idag ringde jag henne. Hon började gråta i telefon och berättade hur mycket hon saknade oss och hur jobbigt det kommer att vara. Karin har vaknat och insett att vi faktiskt kommer att ha ett enormt geografiskt och tidsmässigt avstånd mellan oss. Jag har inte vaknat än. Men kommer antagligen göra det på tisdag när jag drar mina tillhörigheter ombord på planet.
Under det närmaste året kommer jag och Josefin att dela allt. Mat, kunskap, tankar, känslor, killar (eller inte). Jag önskar mest av allt att Karin kunde vara med. Två personer bildar ingen trio. Jag kommer att känna mig så maktlös och frustrerad alla de gånger jag inser att jag inte kan nå alla lika lätt längre. Flera hav skiljer oss åt.
Tillbaka till ämnet. Enligt mig var det en bra fest. Vi tackar för Robins DJ-insats. Fastän du blev totaldissad av Mariam i slutet.
I love you all.
The avskedsfest.
Avskedsfesten som jag och Josefin kämpat så mycket med är äntligen över.
Runt 35 partyglada gäster var hemma hos mig och förgyllde vår dag.
Kan tillägga att sushin var i toppklass igår. Tyvärr hann inte jag få ner så många bitar mellan svängarna. Robin blev bara glad över det.
På tal om Robin. Under hela kvällen tjatade han om gurkstavar, morotsstavar, nektariner, bananer och annat äckligt nyttigt. Socialt missanpassad :P
De sista gästerna lämnade huset runt 5 på morgonen. Det jobbigaste var nog att ta avsked. Josefin grät. Karin var på god väg. Alla var så sorgsna. Jag var nog den enda som var lika kall som vanligt. Är jag känslokall av naturen eller har jag bara inte insett att jag inte kommer att träffa alla på minst 1½ år?
Karin lämnade huset runt 4. Runt 6.30 skulle hon sitta på tåget ner till Malmö. Där hennes nya liv börjar. Karin lovade att hon må ha fötts som skåning, men att hon banne mig ska dö som 08a. Strongt Karin. Strongt.
Idag ringde jag henne. Hon började gråta i telefon och berättade hur mycket hon saknade oss och hur jobbigt det kommer att vara. Karin har vaknat och insett att vi faktiskt kommer att ha ett enormt geografiskt och tidsmässigt avstånd mellan oss. Jag har inte vaknat än. Men kommer antagligen göra det på tisdag när jag drar mina tillhörigheter ombord på planet.
Under det närmaste året kommer jag och Josefin att dela allt. Mat, kunskap, tankar, känslor, killar (eller inte). Jag önskar mest av allt att Karin kunde vara med. Två personer bildar ingen trio. Jag kommer att känna mig så maktlös och frustrerad alla de gånger jag inser att jag inte kan nå alla lika lätt längre. Flera hav skiljer oss åt.
Tillbaka till ämnet. Enligt mig var det en bra fest. Vi tackar för Robins DJ-insats. Fastän du blev totaldissad av Mariam i slutet.
I love you all.
Runt 35 partyglada gäster var hemma hos mig och förgyllde vår dag.
Kan tillägga att sushin var i toppklass igår. Tyvärr hann inte jag få ner så många bitar mellan svängarna. Robin blev bara glad över det.
På tal om Robin. Under hela kvällen tjatade han om gurkstavar, morotsstavar, nektariner, bananer och annat äckligt nyttigt. Socialt missanpassad :P
De sista gästerna lämnade huset runt 5 på morgonen. Det jobbigaste var nog att ta avsked. Josefin grät. Karin var på god väg. Alla var så sorgsna. Jag var nog den enda som var lika kall som vanligt. Är jag känslokall av naturen eller har jag bara inte insett att jag inte kommer att träffa alla på minst 1½ år?
Karin lämnade huset runt 4. Runt 6.30 skulle hon sitta på tåget ner till Malmö. Där hennes nya liv börjar. Karin lovade att hon må ha fötts som skåning, men att hon banne mig ska dö som 08a. Strongt Karin. Strongt.
Idag ringde jag henne. Hon började gråta i telefon och berättade hur mycket hon saknade oss och hur jobbigt det kommer att vara. Karin har vaknat och insett att vi faktiskt kommer att ha ett enormt geografiskt och tidsmässigt avstånd mellan oss. Jag har inte vaknat än. Men kommer antagligen göra det på tisdag när jag drar mina tillhörigheter ombord på planet.
Under det närmaste året kommer jag och Josefin att dela allt. Mat, kunskap, tankar, känslor, killar (eller inte). Jag önskar mest av allt att Karin kunde vara med. Två personer bildar ingen trio. Jag kommer att känna mig så maktlös och frustrerad alla de gånger jag inser att jag inte kan nå alla lika lätt längre. Flera hav skiljer oss åt.
Tillbaka till ämnet. Enligt mig var det en bra fest. Vi tackar för Robins DJ-insats. Fastän du blev totaldissad av Mariam i slutet.
I love you all.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
