Tiden räcker inte till.

Mitt liv befinner sig i en fas då tiden inte riktigt räcker till.
Under perioden då jag jobbar på Statoil fyller jobb och sömn upp hela schemat. 12 timmar på jobbet, 1 timme att resa till och från, äta, tvätta, duscha och sova. No time left for blogging. Jag har annars inte så mycket att skriva om nu heller. Ett intressant liv och Statoil går inte hand i hand.

Jovisst kan jag berätta om alla luffare och puckon som besöker mig på natten då jag är ensam på statoinen. Men ingen vill väl höra om tanten som rökt på och irriterade sig över att äggen var slut?

Igår kändes allt tipp topp ända till klockan 6 då nattchefen skulle inspektera. Allt som kändes kanon innan bara rasade. Hon gjorde en lång lista på allt som var fel. Och det var verkligen ALLT som var fel.
Jag stressade. Jag panikerade. Jag skämdes en aning.

Better flyt today I hope.