Post no. 100.

Ja, då nådde man 100strecket på denna blogg.
I början kändes det här som en riktigt fräsch start då min gamla blogg blev överbesökt av ovälkomna. Visst, det hände exakt samma sak med denna blogg, men nu verkar elaka människor i Sverige inte kunna skada mig längre så jag skriver iaf.

Idag var sista skoldagen. Hade mitt sista prov. Listening. Som vanligt gör de inkompetenta människorna mig rasande.
Så fort vi satte oss ner i provsalen sa ansvarig att vi skulle ta fram vårt studentkort samt skriva provet med en 2B blyertspenna för att maskinen ska kunna läsa av det. Vem fan använder 2B? Och varför kunde inte de informerat oss tidigare? Kulspetspenna funkade inte med en svart inkpen måste vara dark enough? Tydligen inte. Men det sket jag i och skrev med iaf.
När läraren skulle samla in proven sa hon att mitt prov inte kunde godkännas av maskinen.
Så synd. Sa jag. Så upprepade hon igen: Det här kommer inte att godkännas. Whatever. Sa jag och drog.
Väldigt arrogant men vid det laget var jag grymt arg på allt.

Vi hade någon slags avslutningsmiddag på en indisk restaurang. Nu är jag proppmätt. På curry. Föreställ er själva hur äckligt det är. Skölj ner det med en mangolassi size mega så är ni typ där jag är nu.

Nu är jag kär i Adele.